Tävlingen var upplagd så att man red en "stage" i Main Match varje dag. På eftermiddagar/kvällar var det Eliminator, Cavarly, Rifle, Wrangler Pro, AQHA mm. Wranglers, Level 1, 2 och 3 skulle rida en stage på ena arenan samtidigt som Level 3, 4 och 5 skulle rida nästa stage på den andra arenan.
Det är svårt att hålla reda på alla klasser och grenar när man inte är helt insatt. Jag trodde att vi anmält oss till Jackpoten - men det visade sig att det fanns två varianter. Man satsade x antal dollar för "Stage Jackpot" - om man i sin division (level 1 och 2) placerade sig på någon av banorna - eller "Class Jackpot" om man placerade sig i sin klass. Vi hade bara anmält oss till class jackpot - vilket inte såg så ljust ut. Man lär så länge man lever. Nästa gång ska jag nog låta någon annan ta hand om anmälningarna...
Vi skulle börja tävla på stora arenan, stage 1. Vi tyckte att vi hade tur, för det var nämligen samma bana som vi tränat på i Darby.
Det enda vi visste var vilken tid tävlingen startade och hur många som skulle starta före oss. Eftersom vi skulle tävla som Level 2, så skulle vi inte in förrän i alla fall tidigast 9:30. Det drog ut på tiden men en timme senare var det dags!
Bilderna är tagna av Mr Quigley
Det var inte mycket publik, så jag var ganska lugn när jag red in trots att det var första rundan. Om jag blir nervös, så vill inte hästen gå in... Lucy var het på gröten och ville in på banan. Red ett par rundor och kom in i ganska bra tempo och började skjuta - 1, 2, 3. Tummen fungerade som den skulle och jag tyckte att jag hann med.
Plötsligt dyker en kon upp precis framför mig, som jag måste undvika och hamnar på fel sida för att komma rätt i banan. (Jag kommer inte ihåg om det var jag som styrde dit, eller om Lucy ville dra ner mot rundown - dumt var det ialla fall.)
Detta gör jag kommer för långt från nästa ballong 4 - och missar! Attans! 5 sekunders tillägg är svårt att ta igen...
Nu gäller det att sätta fart! Nästa ballong, 5 - jag stoppar ner vapnet innan jag rundar tunnan. (Eftersom jag hade tid och inte satt så bra i sadeln var det dumt att chansa med revolver i handen).
Upp med nästa vapen på väg mot rundown. Råkar dra hanen redan innan tunnan... bäst att inte råka trycka av! Runda rundown-tunnan och samtidigt ta sikte på första ballongen. 1, dra hanen igen...
Yiiah, lite mer fart... måste ta igen tid... sikta, 2...
Slinter på hanen! Nej! Drar igen, men kommer efter och skjuter bakåt. 3, drar hanen men är efter och hinner inte skjuta nr 4!Skjuter den sista bakåt - 5.
Puh, rider ett par varv och lugnar ner hästen och mig själv. Besviken över att ha dragit på mig 10 sekunder och fått en sluttid på runt 34 sekunder. Det är svårt att ta igen... Utan missarna hade det varit en ganska bra tid även i Level 2!Dagen var förstås inte slut än, på kvällen var det dags för Eliminator stage 1. Det kändes konstigt att inte rida en stage i Main Match igen, nu när man var uppe i varv.
Men först var det förstås Patriks tur... Det var gott om tid mellan våra ritter, så jag hann rida av hästen och sedan rida in och titta på när Patrik red. jag var nog mer nervös än vad han var. Han hade ju bara ridit hästen ett par gånger!
Det började bra, hästen fick gå och Patrik sköt ballonger 1,2,3,4,5, ner med revolvern och rundade tunnan. Men... han tog ut svängen för mycket och kom på andra sidan om rundown - det är väl ingen katastrof - men sen fick han för sig att rida tillbaka på andra sidan igen och välte sen tunnan... 5 sekunders straff... satte fart på rundown och sköt 1,2,3,4 men gled ifrån sista ballongen - miss!Nu hade vi båda 10 sekunders tillägg. Vi låg jättelångt bak, nu var det bara att satsa allt!
Vi stannade kvar på tävlingsplatsen och gick och tittade hos försäljarna. Det var ganska tunnsått med utrustning för just mounted shooting, vilket är förvånande. Det var ialla fall något mer än förra året.
Eliminatorn är en utslagstävling. I denna versionen gick 20 damer och 20 herrar från varje division vidare till nästa stage. Vi trodde att divisionen bestod av Level 1 och 2 - som det brukar vara, men tji fick vi. Denna gången hade man slagit ihop Level 1-3 och Level 4-6. Det kändes lite orätt att Level 1 skulle tävla mot Level 3, det är för stor skillnad.
Det var bana "5-in-a-row" dvs 5 täta ballonger, ner och runda en tunna, upp och runda nästa tunna och skjuta rundown.
Jag red in beredd att satsa. Hann med att skjuta - vilket förvånade mig - men sköt över nr 3. Resten av banan gick som på räls och jag trodde att jag nog kunde gå vidare med en totaltid på 28,449 s (det var förstås när jag trodde att det var Level 1 och 2 jag tävlade mot). Det visade sig att jag hade 2 sekunder för mycket och hamnade på plats 32 av 43 i divisionen - drygt 8 sekunder sämre än 1a placeringen.
Det gick bättre för Patrik! Han sköt rent och landade precis på 20:e plats med en tid på 22,424 s och kvalade till nästa bana. Bästa tiden i divisionen var 20,127 s... Det är tuff konkurrens i herrarnas! Bana 2 skulle ridas nästa kväll.
Då hade den dagen flugit sin kos! Vi åt middag och åkte sedan trötta till hotellet för att sova.
- Jessica
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar